Nostalgifrosseri

sextiotal-copy.jpg

Det var på Stig Lindbergs mest kända design för Gustavsberg – det bladmönstrade porslinet Berså – vi i min barndom åt korv och makaroner. Det hamnade så småningom i familjens timrade stuga, med grön plastmatta och brun panel på väggen. Vad det byttes ut mot kan jag faktiskt inte minnas. I stugan hamnade också våra gamla bestick, Focus de Luxe-plagiat med bakelitliknande handtag som var och varannan studentkorridor i Umeå har udda exemplar av. Jag och min syster låg i den lilla kammaren och klöste bort tapeten för att se vad som fanns bakom. Ett lager var guldbeige och hade stora medaljonger. Ett annat lager hade stora, färgglada sjuttiotalsblommor. I vår stuga samlades alla våra udda tillgångar: en gammal byrå med spegeldörrar från tidigt 1900-tal, kitschiga väggprydnader som föreställde en frodig negerkvinna under ett palmträd, stringhyllor, broderade vepor, en gammal kaffekvarn, fotogenlampor, koskällor.

Vår timrade stuga finns inte längre. Den flöt iväg i en uppmärksammad översvämning för närmare tio år sedan. Vi kunde inte rädda mycket. Men det finns en hel del föremål som fyller mig med samma varma, familjära känsla som att sitta och dricka hallonsaft och smula mariekex på den rutiga vaxduken. Det är de där mustiga, murriga, kitschiga föremålen från sextio- och sjuttiotalet. Bersåporslin, mörka väggpaneler, teakmöbler och färgglada, frodiga blommor.

Men sextiotalsdesign gör mig lycklig av andra anledningar också. Jag vet att det är föga originellt, ibland känns det som om de flesta med ena foten i popvärlden har Marimekkogardiner och stringhyllor på väggarna. Men färgerna och de grafiska formerna gör mig glad. Verner Pantons vackra lampor och Ikeas fåtölj SKOPA i orange plast – egentligen från 1974, ett av mina första second handfynd – livar upp den gråaste interiör.

I Stockholm är den snyggare sextio- och sjuttiotalsdesignen dyr att införskaffa. Det går betydligt lättare när man bor i norr. Och det är oerhört enkelt att få tag i vackra, stilrena möbler och fantasieggande lampor när man delar intresset för äldre inredning med sin blivande svärmor, som är ägare av material till ett antal loppisar med stor fyndpotential. Att all second hand är ekonomiskt och miljömässigt hållbart bidrar bara till den positiva känslan i att återvinna gamla föremål, även om orsakerna till att jag gillar design från mitten av 1900-talet är helt egoistiska. Jag gillar linjerna, känslan, stramheten och lekfullheten. Och, förstås, alla flashbacks till barndomen och lyckliga sommardagar.

Shoppingtips? Wigerdals värld och Form 1900 i Vasastan för möbler och kuriosa, Nostalgipalatset för skivor och kuriosa (kolla in Sandy Edwards-sjuan!) och Antik Gammalt och Nytt på Mäster Samuelsgatan för roliga smycken – paradiset för ELLEs stylister.

Andra bloggar om: , , , , , , och annat intressant.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Design

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s